Idrottsgala med mersmak

I torsdags var det dags för den årliga Idrottsgalan i Uddevalla. Jag har varit med alla åtta åren och har sett hur galan utvecklats till ett allt proffsigare arrangemang. För oss som jobbar med sport dagligen och ofta träffar dessa människor i helt andra sammanhang är det kul att se alla uppklädda och glada människor. Framför allt är det kul att lägga allt fokus på idrotten under en kväll. Det är alla dessa människor värda, som lägger ner enormt mycket tid på sin idrott.

Extra roligt i år var att tre nominerade i varje kategori var på plats på galan. Dessa tre hade ingen aning om vem som skulle vinna utan det avslöjades på galan.  Kul att se vinnarnas glädje, men framför allt Årets eldsjäl Marie Pettersson Högesjö som bjöd på en äkta glädje och var kanske gladast av alla. I alla fall utåt sett.

Men alla vinnare är ju precis lika mycket värda sitt pris och som medlem i juryn är det väldigt svårt att ta ut en vinnare i varje kategori. Man skulle vilja ge alla pris. Extra kul i år också med ett gäng nyblivna svenska mästare i lokalen. IFK Uddevalla futsal var nominerade för sitt silver i fjol och kommer med största säkerhet att komma tillbaka nästa år och ta emot något pris för det guld laget tog 2017.

Själv fick jag äran att sitta mitt emot världsstjärnan Meraf Bahta från Hälle. Bahta fick Bohusläningens sportpris för sin sjätteplats i OS-finalen i Rio över 1500 meter. Mer ödmjuk vinnare är svårt att hitta. Jag har följt hennes resa från början och fram tills nu. Alltså från det hon kom till Sverige och Hälle från Eritrea, till det svenska medborgarskapet och nu framgångarna i den blågula dräkten. Jag tror inte vi har sett det bästa av Meraf ännu. I sommar är det VM som gäller och förmodligen sitter hon också på nästa års idrottsgala och tar emot pris igen.

Men det kanske mest speciella mötet för min del var med Mathias Eriksson som var nominerad i klassen Årets parasportidrottare. Mattias spelar golf och efter en hjärnblödning som väldigt liten har han ingen funktion i ena armen. Han har utvecklat en sving med bara en arm. Jag skrev om honom för omkring 15 år sedan när han testade golf för första gången. Inte trodde jag då att han skulle ta så stora kliv och tävla i golf på riktigt hög nivå när han blev äldre. Kul att golfen fortfarande är en stor del av hans liv och jag önskar honom all lycka framöver. Det är sådana möten som förgyller tillvaron.

Folkets pris gick till trialåkaren Marcus Eliasson som fick 51 procent av rösterna. Grattis!

Bilderna nedan är tagna av Erik Weiefors och Andreas Olsson.

Meraf Bahta tog emot Bohusläningens sportpris på Idrottsgalan
Meraf Bahta tog emot Bohusläningens sportpris på Idrottsgalan.
Chefredaktör Bodil Resare och jag delade ut idrottspriset till Meraf Bahta.
Chefredaktör Bodil Resare och jag delade ut idrottspriset till Meraf Bahta.
Peter Wallén intervjuade handbollsstjärnan Stefan Lövgren på scenen.
Peter Wallén intervjuade handbollsstjärnan Stefan Lövgren på scenen.
Marcus Eliasson fick Folkets pris med 51 procent av rösterna.
Marcus Eliasson fick Folkets pris med 51 procent av rösterna.
För första gången var hela Bohusläningens sportredaktion på plats på galan. Jag själv, Erik Weiefors och Christer Lindgren.
För första gången var hela Bohusläningens sportredaktion på plats på galan. Jag själv, Erik Weiefors och Christer Lindgren.
Mathias Eriksson spelar golf med en arm och jag träffade honom och skrev om honom för 15 år sedan. Nu var han nominerad i kategorin Årets parasportidrottare. Så kul!
Mathias Eriksson spelar golf med en arm och jag träffade honom och skrev om honom för 15 år sedan. Nu var han nominerad i kategorin Årets parasportidrottare. Så kul!